Syns man inte, finns man inte. Eller?

I fredags kunde vi läsa om Isabella Löwengrip som behövde ta en paus och tänkte därför ta en ”bloggfri helg”. Detta förklarade hon för sina läsare i ett blogginlägg på på sin blogg, troligtvis för läsarna inte skulle undra varför hon inte bloggat på hela helgen och därmed skapa egna teorier om varför bloggandet upphörde. Då började jag undra om detta verkligen var nödvändigt. Behövde hon verkligen förklara för sina läsare om varför hon inte kom till att blogga under helgen? Har närvaron på sociala medier kommit till den gräns då vi faktiskt behöver förklara för våra följare/besökare/läsare varför vi inte kommer att uppdatera om helgens aktiviteter?

Jag har även sett många som skriver liknande förklaringar på twitter, att de inte kommer vara närvarande för att de åker till landstället över helgen, men aldrig har jag själv skrivit något liknande. För mig är sociala medier ett sätt att knyta nya kontakter, det är kul och det är lustfyllt. Hade jag känt en press att jag måste närvara varje dag, får inte missa en enda intressant diskussion och att jag sviker när jag inte uppdaterar på en hel helg, då hade jag troligtvis tappat intresset.

Samtidigt förstår jag hur Isabella tänker när hon skriver detta inlägg. Bloggen är kärnan till hennes karriär och hennes bloggläsare är en viktig del av hennes framgång. Självklart behöver hon värna om sina läsare för att de ska fortsätta besöka hennes blogg, och därför förklarar hon också varför hon tar en bloggfri helg. Dock ger det mig en  tankeställare om att jag själv kanske behöver tänka likadant om mitt nätverk via olika sociala medier. Jag vill inte behöva känna denna press, betyder det då att jag inte värnar tillräckligt om mitt nätverk?

Ramona

Ska det vara så?!

Har ni sett Jack&Jones nya reklamkampanj? Om inte hittar ni den här. Reklamen börjar med en bild på en ganska utmanande och lättklädd tjej som inbjuder till ”Jack & Jones Fitness Club”, du kan sedan välja vilken klädstil du föredrar och därefter visar denna lättklädda tjej ett anpassat träningspass för just din klädstil, med allt från rumpskakningar till benböj. Det finns också en möjlighet att besöka deras ”VIP-club”, men då behöver du förstås registrera dig och få ett lösenord, too bad.

Min första tanke var ”Är det PR-byrån som driver med Jack & Jones? Facerape deluxe?” Men nej, troligtvis inte. Klädeskedjan får såklart ökad uppmärksamhet, provokation uppmärksammas och så enkelt är det. Jag bidrar till exempel till ökad uppmärksamhet genom att skriva detta inlägg, och kanske är det så de vill ha det. Men får de den typ av uppmärksamhet som de önskade? Bidrar sociala medier-stormen till att butiken ökar sin försäljning? Kommer målgruppen att köpa deras kläder efter att de har sett den här reklamen? Vi lever på 2010-talet, jag hoppas vi har mer vett än att stödja en butik med sådan reklam.

Läs även på Mediesverige om reklamen.

Ramona

Transparens – det nya svarta.

Idag talas det ofta om att en organisation bör vara ”transparent” men är detta det nya mode-ordet som har tillkommit i samband med fenomenet ”sociala medier”? Har sociala medier bidragit till att kunder efterfrågar transparens av organisationer eller använder organisationer sig av sociala medier för att visa sig mer transparenta?

Då
För ett antal år sedan skedde kundkontakt och kundkommunikation under relativt ordnade former med regler och strikta riktlinjer att följa. Skulle du få kontakt med en organisation fick du oftast skicka ett brev eller ett mail till en viss avdelning för att få svar på dina frågor, eller hellre fylla i ett formulär. En diskussion var ofta inte att vänta sig.

Mål och visioner hölls ofta inom organisationen och kommunicerades till kunderna genom väl formulerade budskap. Processerna om hur mål och visioner skulle uppnås var inget som basunerades ut, och som heller inte efterfrågades.

Nu
Idag sker kommunikation fortfarande utefter regler och riktlinjer som ska följas, men under andra omständigheter. Idag är det viktigt att kunderna får ta kontakt med organisationen snabbt och smidigt, annars tappar de tålamod och intresse. Kunden efterfrågar idag mer av organisationens kommunikativa arbete, vilket medför att det sätts större krav på organisationens externa kommunikation.

Organisationens mål och visioner bör idag kommuniceras mer öppet än det gjorts tidigare, då kunderna även efterfrågar detta. Processerna som tillämpas för att mål och visioner ska uppnås bör vara synliga för kunden, gärna med en inbjudan till dialog kring ämnet. En dialog och diskussion kring mål och processer ökar kundens förståelse, vilket i sin tur förbättrar er relation.

Nya kommunikationskanaler
Nya kommunikationskanaler inbjuder till nya möjligheter. Att vara öppen mot sina kunder och ge dem en inblick i hur organisationen arbetar ger en närmre relation mellan kund och organisation, vilket ofta eftersträvas. Sociala medier gör detta möjligt, dessutom på ett relativt enkelt sätt genom möjligheten till dialog och diskussion.

Ja, jag tror att transparens är ett nytt mode-ord, precis som fenomenet sociala medier, men att det kommer bli en självklarhet inom en snar framtid.  Jag tror också att sociala medier har bidragit till att kunden efterfrågar större transparens av organisationen och att det vore en idé att åtminstone försöka bemöta efterfrågan på samma kanaler. Du vet inte om det fungerar förrän du testat.

Ramona

Isabella Löwengrip och strategi kring sociala medier

Förra veckan gick jag på en föreläsning med Isabella Löwengrip där hon berättade om hur hon har arbetat med sin blogg från att vara en del av en tonårsrevolt till att bli det viktigaste kugghjulet i hennes entreprenörskarriär. Hon berättade hur hon kunde gå från affärsidé till ett förverkligande med hjälp av sin blogg. Från början hade jag planerat att jag skulle utnyttja twitter under föreläsningen för att se vad andra tyckte om föreläsningen, men jag upptäckte att jag blev så uppslukad av hennes berättelse om entreprenörskap att jag helt glömde bort det. Det är så storytelling är när den är som bäst, när puliken blir så uppslukad av berättelsen att de inte kan annat än lyssna.

Strategi av publicering
Förutom Löwengrips storytelling kring sitt entreprenörskap fastnade jag speciellt för en annan punkt, nämligen hennes strategi för publicering av blogginlägg. Hon förklarade att hon hade en strategi för vilken typ av inlägg hon skulle publicera under vilken tid på dygnet. Hon hade nämligen upptäckt att det var olika målgrupper som besökte hennes blogg under olika tider och att besökare betedde sig annorlunda beroende på vad klockan var. Hon förklarade att hennes strategi såg ut ungefär så här:

Förmiddag
Bloggen besöks av unga tjejer som vill läsa om mode och skönhet. Inlägg med ”dagens outfit”, smink och smycken läggs upp.

Lunch
Bloggen besöks av äldre tjejer som vill läsa om karriärsmöjligheter. Inlägg med ”to-do-lists” läggs upp, även framtida affärsidéer och mötesbokningar. Dessa besökare ger mycket beröm.

Eftermiddag
Bloggen besöks av personer som vill kritisera och ger förlämpningar. Nu publiceras provocerande inlägg som väcker åsikter hos besökaren.

Min första tanke när Löwengrip berättade om sin strategi var hur denna strategi kan användas av företag som är aktiva på sociala medier och självklart kan det användas på liknande sätt av företag. På samma sätt som Löwengrip har undersökt vilka olika målgrupper som besöker hennes blogg under olika tider på dygnet borde även företag undersöka samma sak på deras hemsida, sida på Facebook eller liknande. Därefter bör inläggen anpassas efter vilken målgrupp som besöker sidan när inlägget ska publiceras. Fokusera inte enbart på vilken målgrupp som försöks att nå, utan också vilka målgrupper som faktiskt nås och under vilken tid på dygnet. Då tror jag att bästa resultat uppnås.

Ramona

Pling, tiden är ute!

Jag tror att sociala medier kan vara en av många lösningar på en rad olika problem när det kommer till kommunikation. Nedan målar jag upp två scenario, i det första har personerna ingen tillgång till sociala medier och i det andra har personerna just tillgång till sociala medier.  Här har jag överdrivit en del för att visa min poäng (trots att jag tror att det ofta kan vara just så här).

Scenario 1
Du går på ett seminarie med intressanta och spännande personer som har liknande intressen som du. Du träffar en grupp personer som du får kontakt med och ni inser snart att ni har mycket gemensamt och har lätt för att diskutera. Ni märker helt enkelt att ni har hittat en grupp där ni kan dela med er och utbyta idéer, erfarenheter och kunskaper. Tiden för seminariet börjar lida mot sitt slut och ni bestämmer att ni ska hålla mail-kontakt och försöka ses för att diskutera nya idéer åtminstone en gång i månaden. Senare märker ni att samordna en tid och plats då alla kan närvara är inte det lättaste. Detta slutar med att ni endast träffas vid yrkesmässiga sammankomster där ni diskuterar så mycket ni hinner.

Scenario 2
Du går på ett seminarie med intressanta och spännande personer som har liknande intressen som du. Du träffar en grupp personer som du får kontakt med och ni inser snart att ni har mycket gemensamt och har lätt för att diskutera. Ni märker helt enkelt att ni har hittat en grupp där ni kan dela med er och utbyta idéer, erfarenheter och kunskaper. Tiden för seminariet börjar lida mot sitt slut och ni bestämmer er för att hålla kontakten. När du kommer hem från seminariet söker du upp dessa personer på twitter, ProfSweden, LinkedIn eller Digitala Staten och tar kontakt med dem där. Så småningom har ni i gruppen hittat varandra och fortsätter era diskussioner på de sociala medierna. Genom de sociala medierna kan ni nu diskutera era idéer, samt bjuda in andra att medverka i era diskussioner. Ni behöver nu inte lägga ner mer tid än nödvändigt för att hitta en tid och plats där ni kan ses, på de sociala medierna kan ni ses när ni vill, var ni vill och hur ni vill.

Med dessa två scenario vill jag visa att sociala medier inte är tidsbegränsade medan personliga möten ofta måste ta slut någon gång och det finns alltid en risk att diskussioner rinner ut i sanden efter detta. Diskussioner på sociala medier kan däremot pågå i dagar och utvecklas till ett både vidare och djupare resonemang, medan diskussioner under ett personligt möte har en viss tid på sig för att bli vidt och brett. Med detta menar jag givetvis inte att sociala medier på något sätt ska ersätta det personliga mötet, utan kommunikation via sociala medier kan istället ses som en förlängning av det personliga mötet.

Dessa scenario passar minst lika bra in på både kundkontakt och på B2B där sociala medier kan fungera som en förlängning av diskussioner som har skett ansikte mot ansikte.

Ramona

När blir sociala medier en självklarhet?

Förra veckan besökte jag en föreläsning med Brit Stakston kring sociala medier i skolan. Hon tog upp många intressanta aspekter kring sociala medier, bland annat varför många är skeptiskt inställda till att arbeta med sociala medier för att man tror att det tar för mycket tid från de övriga arbetsuppgifterna. Stakston drog då en parallel till då e-mailen kom till att användas i arbetet.

När e-mailen blev populär på 90-talet var man skeptisk mot denna och tyckte att det var något man sysslade med utöver arbetstid. För att man inte skulle ta tid från sina vanliga arbetsuppgifter tog man därför en timme på morgonen för att läsa och svara på mail, därefter började man med sina vanliga arbetsuppgifter. Idag kan man nästan inte arbeta utan tillgång till sin e-mail. E-mailen är idag en del av arbetet.

Precis som man idag tänker om e-mailen bör man även tänka när det gäller kommunikationsarbete via sociala medier. Många är skeptiska till att använda sociala medier i sitt kommunikationsarbete för att man tror att det kommer att ta för mycket tid från övriga arbetsuppgifter. Kommunikationsarbete via sociala medier tar extra tid, det går inte att förneka, men det bör dock inte ses som tidskrävande extra arbetsuppgifter, utan bör istället ses som en del av arbetet. I det strategiska kommunikationsarbetet ingår oftast att nå ut till många olika målgrupper, och vissa målgrupper når du lättast genom just sociala medier, bör inte sociala medier då vara en självklarhet för arbetet?

På samma sätt som man var skeptisk mot att e-mailen skulle vara en del av arbetsuppgifterna, är man skeptisk mot användning av sociala medier i arbetet. Hur lång tid tog det för e-mailen att bli en del av arbetet, och hur länge dröjer det för sociala medier att bli detsamma?

Ramona

Alla hjärtans dag, ett spel för gallerierna?

Var det någon som lyckades missa att det var alla hjärtans dag igår? Nästintill omöjligt. De sociala medierna fylldes med puttinuttiga kärleksförklaringar, skryt om vem som tillbringar dagen på bästa sätt och människor som ”inte kunde bry sig mindre”. Känslorna kring den här dagen är blandade. Medan många är mer förälskade än någonsin tycker många att det är en löjlig dag att fira och tänker minsann inte gynna företagen som säljer alla-hjärtans-dag-kort/nallar/choklad.

Många tycker (och tror?) att alla hjärtans dag är en påhittad dag för av företag som vill tjäna lite extra pengar just den här dagen. Därför tillverkar företagen nallar, choklad och kort som sedan anses vara den ”perfekta” presenten av förälskade par som vill visa sin kärlek just den 14:e februari. Många vägrar att fira den här dagen för att inte gynna företagen för deras knep att lura förälskade.

Men är verkligen alla hjärtans dag en påhittad ge-presenter-till-varandra-och-älska-lite-mer-dag av företag? Nej, knappast. Redan under 400-talet började man fira helgonet Valentinus och kring medeltiden kom kopplingen till romantik. Man föreställde sig att fåglar letade efter sin partner under februari och började då själva också leta efter en potentiell partner under just denna tid. Skulle företag hitta på denna alla hjärtans dag redan på medeltiden för att tjäna pengar?

Nej, alla hjärtans dag är alltså inte påhittad av giriga företag som vill lura förälskade par på pengar. Det handlar helt enkelt om smarta affärsplaner om att ta tillfället i akt för att locka kunder och köpare. Alla hjärtans dag fanns redan, varför inte utnyttja den?

Ramona

Krisarbete på sociala medier

Oroheterna i Egypten har skakat många, bland annat alla semestersugna som planerat att besöka landet under våren. UD avråder från att resa till det oroliga landet och samtliga charterresor har blivit inställda under hela våren 2011. Extra insatta flyg och hotell har satts in för att semestern inte ska utebli för många.

Vill du ringa till resebolagen får du vänta dig en timmes telefonkö innan du kommer fram och får prata med någon. På Facebook och Twitter däremot behöver du inte vänta lika länge. I resebolagens Facebookgrupper är informationsutbudet stort och många frågetecken klaras ut och oron stillas hos många. Inte bara frågor och diskussioner tas upp utan även praktiska frågor som reseersättning och återbetalning hanteras i enskilda fall.

Kan ni tänka er vad som hade hänt om resebolagen inte aktiverat sig på Facebook eller Twitter? Hade det inte funnits representanter från resebolagen som nu kan svara på frågor från olika semestersugna, hade dessa semestersugna fört diskussioner på egen hand med varandra och många frågetecken hade inte klarnat. Om diskussioner förs sinsemellan utan någon som kan ge konkreta svar finns det risk för att oron blir större och diskussioner bidrar till fler frågetecken än som klarnas upp. Detta hade inneburit en större skara oroliga semesterfirare som hade ansträngt sig mer för att få tag i någon på resebolagen som skulle kunna svara på deras frågor, och trycket på resebolagens telefoner hade varit ännu större än den är idag.

Inom loppet av några dagar har nu större delen av semesterfirarna fått sina resor återbetalade eller ombokade till ett annat resmål. Hade inte krisarbetet på de sociala medierna hanterats som det hanteras idag, och under den gångna veckan, hade detta arbete med ombokningar och återbetalningar tagit väsentligt längre tid. Vi kan nu se att sociala medier blir mer och mer en självklar kanal i kommunikationsarbetet.

Ramona

Behåll lugnet före stormen.

Idag läste jag om sociala medier-stormen kring Lindex barnkläder. Allt började med att en mamma undrade varför butikens killkläder var större än flickkläderna trots att de hade samma centilong. Så här skriver mamman i sin blogg ”Om Klara är 116 cm och Kalle är 116 cm, hur mycket längre är då Kalle?” Hela blogginlägget kan du läsa här. Blogginlägget skrevs för två veckor sen och har idag över 300 kommentarer. Ryktet kring Lindex barnkläder har spridit sig via den här bloggen och igår kommenterade Lindex händelsen i Dagens Media. Artikeln från Dagens Media hittar du här.

Varför har inte detta rykte nått butiken tidigare?

En regelbunden omvärldsbevakning kring den egna organisationen skulle medföra att blogginlägget hade nått Lindex samtidigt som det nådde bloggens läsare (om inte tidigare) och Lindex hade då kunnat kommentera händelsen direkt i bloggen. Hade en diskussion kring händelsen redan startat via kommentarsfältet i bloggen hade jag tipsat Lindex om att delta i diskussionen och kommentera händelsen redan där, i bloggen.

En regelbunden omvärldsbevakning av detta slag är enkel att göra, till exempel genom att använda Google Alert.
1. Skapa ett konto på Google.
2. Gå in via Google.com/Alerts.
3. Skriv in din organisations namn (eller något annat du vill hålla koll på).
4. Fyll i vilka träffar du vill få, hur ofta och vilket mailkonto du vill få de skickade till.
5. Nu får du mail när någon skriver om din organisation (eller det du fyllt i) och du kan lättare kommentera händelser, rykten och kommentarer redan vid uppkomsten.

Ramona

Sociala medier i kommunens strategiska kommunikationsarbete, pt 2.

Mitt projekt Sociala medier i kommunens strategiska kommunikationsarbete presenterade jag för informationsavdelningen på Lunds kommun idag. Under min presentation på universitetet fokuserade diskussionerna endast på en eller två frågor, under presentationen idag flödade desto fler frågor, vilket var kul och intressant.

Här kommer några av de frågor vi diskuterade:

Vem ska ansvara för arbetet?
Vem ska sitta bakom de sociala medierna och uppdatera, svara, kommentera och diskutera med användarna?

Vilka mål ska vi ha?
Mål ska helst vara mätbara, men hur mäter vi mål i detta sammanhanget?

Vilket språk ska vi använda?
Hur personliga ska vi vara i vårt språk med användarna? Ska vi använda smileysar, personligt tilltal?

Dessa frågor, och många andra, kommer jag att diskutera löpande i bloggen framöver. Delta gärna och kom med egna synpunkter och frågor.

Ramona